Socknen, som i en hjälpskattelängd af år 1543
nämnes Anesiö, är i förhållande till
församlingarna kring Ångermanälfven en yngre
bygd. I ett bref, utfärdadt vid Själevads ting år
1443, medgifver lagmansdomhafvanden Hans Diækn, att Jon
Kætilsson och Gulle i Gubboby få besitta »ena
nya tækt och et nyth byalagh the thakath haffde vidh
Aghnasio», hvarvid nämnden vittnade, att denna
»tekt var ængom til meen eller bogh, och lagh owen
for alle bygdh oc owan alla gambla rastaskogh». Styffe
förmodade, att härmed afsågs Anundsjö
kyrkby.
NOT - Skandinavien under unionstiden, uppl. 3, s. 394, not 1. Orig.brefvet tillhörde en bonde i Anundsjö, då C. G. Nordin tog afskr. däraf (UB. E 169). Sannolikare afses en mindre sjö Agnsjön, väster om nuv. Kubbe by. Trakten kring Anundsjön var nog redan då uppodlad. Huru härmed än må vara, torde socknen först under 1400-talets sista årtionden afsöndrats från Själevad.
I dess aflägsnaste delar ströfvade ännu
på 1700-talet lappar. För dessa uppfördes
år 1648 i Åsele en kyrka och utnämndes
särskild präst. Dock dröjde det ännu
närmare 50 år, innan Åsele för alltid
skildes från Anundsjö. Under tiden 1652-99 voro
Anundsjö pastorats komministrar där boende.
Från prästbordet i Anundsjö afsöndrades genom Kgl. bref 16 dec. 1819 en odlingslägenhet Burestrand till komministerboställe. Då norra stambanan byggdes, anlades Anundsjö järnvägsstation på khdeboställets ägor. För att möjliggöra stationssamhällets utvidgning medgaf K. Maj:t med riksdagens bifall år 1898, att ett angränsande område skulle få afsöndras och fördeladt i byggnadstomter försäljas eller utarrenderas; de häraf influtna medlen skulle förvaltas af kyrkorådet i Anundsjö församling samt räntan tillfalla boställsinnehafvaren.
Anundsjö kyrka, härstammande från medeltiden, af sten utan torn med fristående klockstapel, har vackert öppet läge. Finnes afbildad hos Cornell, Norrlands kyrkliga konst, s. 57, 59. Dess äldre inventarier, däribland ett altarskåp, äro deponerade i Hsands kulturhistoriska museum.
[Herdaminnen - Anundsjö - s.53-54]